Barn och unga

Det kan bero på att man som förälder känner att man periodvis inte räcker till eller att barnet inte finner sig tillrätta i förskolan eller skolan. Det kan bero på att barnet visar tecken på en riskfylld utveckling genom att missbruka eller begå brott.

För det mesta finner familjen själv en lösning på problemen. Kanske kan släkt och vänner hjälpa till med råd och avlastning men om det inte räcker, då finns andra möjligheter. Både vuxna och barn kan vända sig till kommunens socialtjänst för att tillsammans med personalen där diskutera vilka vägar som kan finnas till en positiv utveckling. Socialtjänsten kan också komma till omedelbar hjälp i olika krissituationer.

Barns rättigheter
I FN:s barnkonvention anges barns rättigheter. I konventionen sägs det att barnets bästa ska komma i första hand vid åtgärder som rör barn. Med barn avser konventionen alla människor under 18 år. Konventionen gäller inte som lag i Sverige men vi har förbundit oss att följa de rekommendationer som den ger.

I Föräldrabalken (FB) finns bestämmelser om vilka skyldigheter föräldrar har mot sina barn och vilken omsorg barnen har rätt till. Det är dessa bestämmelser och framförallt Socialtjänstlagen (SoL) som utgör grunden för socialtjänstens arbete med barnfamiljer.
Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) reglerar socialtjänstens åtgärder när samtycke till vård inte kan nås.

I socialtjänstlagen står t ex att socialtjänsten ska verka för att barn, som bor i kommunen, ska få växa upp under trygga förhållanden. Särskild uppmärksamhet ska socialtjänsten ägna de barn som riskerar att utvecklas på ett sätt som kan vara till skada för dem.

Socialtjänsten ska också, i nära samarbete med familjen, se till att barn som inte har det bra, får det stöd och det skydd de kan behöva. Om ett barn riskerar att fara illa på något sätt, är det socialtjänstens uppgift att bistå barn och föräldrar med råd, stöd, behandling och vård. Barnets bästa skall alltid stå i centrum när man bedömer om, och i så fall, vilka stödinsatser som behövs. Om det är bäst för barnet att få bo och vårdas utanför det egna hemmet, måste socialtjänsten se till att barnet får sådan vård. Om man inte kan komma överens om vad som är bäst för barnet, har socialtjänsten skyldighet att utreda barnets behov av hjälp och skydd och att ge barnet stöd och skydd även om föräldrar/vårdnadshavaren inte vill det.

Socialtjänsten är skyldig att utreda
När socialtjänsten får reda på att ett barn kan behöva stöd eller skydd, är social-tjänsten skyldig att se till att barnet får hjälp.

Behovet kan redan i en första kontakt vara uppenbart. Ibland kan behovet vara svårare att bedöma och socialtjänsten måste då göra en mer omfattande utred-ning. Denna utredningsskyldighet beskrivs i 11 kap. SoL.

Anmälningsplikt
Det ligger hos socialtjänsten det yttersta ansvaret för barn och ungdom som riskerar att fara illa. Därför är personal hos andra myndigheter, t ex skolan och sjukvården, enligt 14 kap. § 1 SoL skyldiga att anmäla och lämna uppgifter till socialtjänsten, när de i sin verksamhet kommer i kontakt med barn som de bedömer kan behöva särskilt stöd eller skydd. Dessutom uppmanas allmänheten att höra av sig till socialtjänsten om man tror att ett barn kan behöva hjälp.

Dessa bestämmelser är alla ett uttryck för den särskilda omsorg om barn och unga som finns i den svenska lagstiftningen.

Så här går en utredning till
En utredning består främst av samtal mellan personal hos socialtjänsten, barnet och föräldrarna. Samtalen kan ske gemensamt men utredaren samtalar även enskilt med de olika berörda.

Ofta kan man redan i en första kontakt komma överens om vilket stöd som behövs. Socialtjänsten försöker alltid, så långt det är möjligt, göra sin utredning i nära samarbete med barnet och familjen. För att få en helhetsbild behöver man ofta också ta kontakt med andra i barnets omgivning, t ex barnavårdscentral, förskola och skola. Dessa kontakter tas oftast i samförstånd med de inblandade men kontakter kan tas även om vårdnadshavaren inte vill det.

En utredning ska vara slutförd inom fyra månader om det inte finns speciella skäl till förlängd utredningstid. Uppläggningen av en utredning diskuteras med familjen, som också kan ge förslag på personer som kan tillföra utredningen viktiga uppgifter.

Utredningen avslutas med att socialtjänsten gör en bedömning och fattar beslut om barnet och familjen ska ha hjälp, och i så fall vilken, genom socialtjänsten.

När utredningen är färdig har socialtjänsten skyldighet att visa vårdnadshavaren och barnet, om det fyllt 15 år, utredningen och de har möjlighet att lämna sina synpunkter och att få dessa antecknade. Den person som berörs av beslutet (barnets vårdnadshavare och barnet, om det fyllt 15 år) ska få ett skriftligt beslut där också socialtjänstens motivering av beslutet framgår.

Frivillighet eller tvång
Familjen och socialtjänsten är som regel överens om vilken hjälp barnet och familjen kan behöva. Det kan vara fråga om stödsamtal, kontaktperson-/familj, öppenvårdsbehandling, avlastning i hemmet eller vård och behandling i familjehem eller på institution.

Det kan bli så att socialtjänsten kommer fram till att ett barn måste ha vård utanför det egna hemmet. Om vårdnadshavaren eller barnet självt, om det fyllt 15 år, inte vill detta, kan länsrätten besluta om sådan vård efter ansökan från socialnämnden. Vård utan vårdnadshavarens samtycke beslutas av domstol med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU 1990:52). Vid en sådan domstolsprocess får både barnet och vårdnadshavaren ett offentligt biträde, som oftast är advokat.

Vem gör utredningarna?
Ansvaret för socialtjänsten i Askersunds kommun ligger hos den politiskt tillsatta socialnämnden. Nämnden ska garantera att människor som bor och vistas i kommunen får den omsorg och vård de har rätt till.

Till socialnämnden hör socialförvaltningen och det är personal där som gör barn- och ungdomsutredningarna.

Registrering, sekretess mm
När någon ansöker om en social tjänst eller på annat sätt har ett ärende hos socialförvaltningen, blir man registrerad i socialnämndens personregister. Registret är dels ett dataregister, dels ett arkiv där journalen ingår.

Dataregistret ska underlätta handläggningen av ärendet. De uppgifter som registreras är bl a namn, personnummer, adress och familjetillhörighet. Dess-utom ingår uppgifter om vilken typ av ärende det gäller samt tjänstemännens journalanteckningar och uppgifter om beslut och eventuella utbetalningar.

Enligt 26 § Personuppgiftslagen (PUL), har man rätt att få utdrag ur registret.
De uppgifter som handläggaren antecknar för att kunna handlägga ärendet på ett riktigt sätt, samt de handlingar som kommer in och som sparas, finns samlade i en journal. Man har rätt att fortlöpande läsa av vad som skrivs ner och kan även begära att få läsa hela journalen. Vill man ha ett registerutdrag eller få läsa sin journal, ska handläggaren hjälpa till med detta.

De uppgifter som finns i socialnämndens personregister skyddas av sekretess på samma sätt som uppgifter inom hälso- och sjukvården. Alla anställda har tystnadsplikt.