Ekonomiskt bistånd, försörjningsstöd

Du som inte själv kan tillgodose dina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt kan ha rätt till bistånd från socialnämnden för din försörjning och livsföring i övrigt. Biståndet är samhällets yttersta skyddsnät och du ska därför i första hand söka alla andra former av ersättningar som du kan ha rätt till.

För att få försörjningsstöd ska du efter bästa förmåga bidra till din egen försörjning. Om du är sambo, gift eller registrerad partner måste ni ansöka gemensamt och i första hand hjälpa varandra ekonomiskt. Föräldrar är, enligt lag, försörjningsskyldiga för sina barn fram till dess de fyller 18 år, avslutat gymnasieskolan eller högst 21 år. Försörjningsstödet är en tillfällig hjälp och är tänkt att täcka de mest grundläggande behoven såsom kostnader för boende, mat, hushållsel, arbetsresor och hygien.

Regeringen fastställer varje år en norm som ska gälla för hela landet (den så kallade riksnormen). Regeringen beslutar då hur stort bidrag som olika hushåll kan få enligt riksnormen. Norm och kommunala riktlinjer anger hur stora bidragsbeloppen är per månad. Hur stor summa du får beror bland annat på familjens storlek samt barnens ålder.

Försörjningsstödet söks alltid för en månad i taget och bedöms alltid individuellt. Vid varje ansökningstillfälle görs en utredning av behovet vid det aktuella tillfället. Försörjningsstöd söks inte bakåt i tiden utan söks för en månad framåt. Det är viktigt att du själv gör allt du kan för att undvika en akut nödsituation. För att utredningen ska kunna fullföljas på bästa möjliga sätt är det viktigt att efterfrågade uppgifter lämnas in vid varje ansökningstillfälle.

Försörjningsstödet ska täcka de normala kostnaderna i ett hushåll. Riksnormen ska täcka: Livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien, dagstidning, telefon och tv-avgift.
Rätten till försörjningsstöd gäller också skäliga kostnader för: Boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring, fackavgift och arbetslöshetskassa. För dessa kostnader finns ingen fastställd riksnorm utan socialtjänsten måste göra en utredning om dina individuella behov och kostnader. Man tar då hänsyn till dina faktiska kostnader och jämför med vad en låginkomsttagare normalt har råd att kosta på sig. Kostnadsläget för boende, hushållsel och arbetsresor i den kommun du bor tas också med vid bedömningen.

Du har också möjlighet att ansöka om försörjningsstöd till andra behov som kan vara tillfälliga eller mer långvariga. Det kan till exempel gälla läkarvård, tandvård, glasögon, resor eller begravningskostnader. Bistånd för dessa utgifter utgår med skäliga kostnader. Behovet prövas i varje enskilt fall. Om du normalt har god inkomst men en enstaka månad har inkomster under normen är det inte självklart att du har rätt till försörjningsstöd.

Lagen säger att din rätt till självbestämmande och integritet ska respekteras. Utredningen om behov av försörjningsstöd ska därför göras tillsammans med dig. I utredningen ska du redovisa dina utgifter, inkomster och tillgångar. Uppgifterna måste du kunna styrka med lönebesked, hyresavi, kvitto eller liknande. Är du gift/sambo ansöker ni tillsammans och bådas uppgifter ska redovisas.

Den som gör utredningen har rätt att ta in uppgifter om dina ersättningar från försäkringskassa och arbetslöshetskassa. Inga andra kontakter får tas utan ditt medgivande. Om du inte medverkar till att handläggaren får de uppgifter som behövs för utredningen, kan det leda till att din ansökan om försörjningsstöd avslås. I vissa situationer behöver handläggaren göra hembesök.

Ansökan om försörjningsstöd prövas månadsvis. Det innebär att du för varje månad som du behöver ansöka, ska inkomma med aktuella underlag för samtliga inkomster och utgifter. En bedömning görs också av vad du gjort för att bli självförsörjande, till exempel följt gällande planering med Arbetsförmedlingen, sökt andra bidrag och ersättningar. Oftast görs ansökan vid ett personligt besök hos handläggaren.

Efter särskild prövning kan försörjningsstöd även beviljas till andra nödvändiga utgifter som exempelvis tandvård, läkarvård, glasögon, medicin och begravningskostnader.

Du tar kontakt med någon av våra handläggare eller med socialförvaltningens reception, se kontaktuppgifter nedan.

Om du inte är nöjd med kommunens beslut kan du överklaga, läs mer via länkarna nedan.