Genus, jämställdhet och normkritik

Förskolan, skolan och fritidshemmet ska se till att alla barn och elever får en jämställd och likvärdig utbildning där alla är lika mycket värda.

Skolverket (2017) skriver att: "Förskolan och skolan ska se till att alla barn och elever, oavsett könstillhörighet, får utveckla sina förmågor och sina intressen. Alla barn och elever, både flickor och pojkar, har också rätt till en utbildning fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling".

Jämställdhet i styrdokument och lagtext

I förskolans läroplan står det: "Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller”.

I läroplanen för grundskolan, Lgr 11, står det att: "Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet".

Regeringens nationella jämställdhetsmål innehåller 6 delmål. Ett av dessa behandlar utbildning och uttrycks följande: "Jämställd utbildning: Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling". Könsstereotypa normer kan stå i vägen för barns och elevers möjligheter och vara begränsande. Därför är ett normkritiskt arbetssätt viktigt i våra verksamheter.

Jämställdhetsarbetet ska ske medvetet och systematiskt

Skolverket lyfter att arbetet med jämställdhet i skolan ska ske systematiskt genom frågeställningar så som: "Hur gör vi skillnad på pojkar och flickor? I vardagen i undervisningen och i verksamheten?" samt "Hur kan eventuella skillnader förstås?".

Skolverket har också utifrån tillgänglig forskning låtit en extern aktör kartlägga vilka utmaningar som finns i skolväsendet (2015). Forskning har funnit följande:

  • Skillnader i skolresultat mellan pojkar som grupp och flickor som grupp
  • Sämre psykosocial hälsa hos flickor
  • Stereotypt innehåll i läromedels fakta och bilder
  • Flickor och pojkar gör könsstereotypa studie- och yrkesval
  • Sex- och samlevnadsundervisningen präglas ofta av ett heteronormativt perspektiv
  • Antipluggkultur och maskulinitetsnormer hänger ihop och påverkar elevers hälsa och studieresultat
  • Sexuella trakasserier och kränkningar är vanligt förekommande och ofta riktade mot flickor

Också Sveriges kommuner och landsting (SKL, 2017) vittnar om hur viktigt jämställdhetsarbetet är och planerar eller lyfter följande insatser:

  • Att främja ett normkritiskt arbete på skolor för att skapa tryggare skolmiljö och höja pojkars (och flickors) skolresultat
  • Att stödja en studie- och yrkesvägledning som utmanar föreställningar om vilka utbildningar och yrken som killar och tjejer ska välja
  • Att arbeta våldsförebyggande i förskolan och skolan

Framgångsfaktorer i arbetet

Vi tar bland annat inspiration till vårt arbete från de tio framgångsfaktorer som presenteras i Friends rapport Skolors förändringsarbeten med fokus på jämställdhet, genus och sexualitet, skriven av Janne Bromseth och Hanna Wildow.

De presenterar följande 10 framgångsfaktorer:

  1. En drivande ledning som prioriterar arbetet
  2. Inkludera alla i arbetet
  3. Kompetensutveckling med kunskap och medvetandegörande som bas
  4. Nyckelpersoner, inte eldsjälar
  5. Gemensamma och visionära målsättningar
  6. Struktur för samverkan och uppföljning
  7. En queer och intersektionell förståelse
  8. Kritisk blick mot sig själv och sitt förhållningssätt
  9. Att implementera ett tydligt heteronormkritiskt förhållningssätt i undervisningen
  10. Dubbla strategier (inkludering och normkritik)

Dessa utmaningar behöver skolväsendet arbeta med systematiskt och aktivt. För att undersöka jämställdheten inom förskolan, skolan och fritidshemmet i Askersunds kommun arbetar förvaltningens kvalitetsstrateg Anneli Jöesaar och utredningssekreterare Elin Weiss, även utbildade genuspedagoger, med att granska könsskillnader i betygsresultat genom ett antal rapporter som ska ligga till grund för förskolans, skolans och fritidshemmets arbete med jämställdhet, genus och normer.

Målet med forskningen är att få en lokal verksamhetsbild över de områden som kommunens verksamheter behöver arbeta extra med för att garantera jämställdhet och en likvärdig utbildning för alla barn och elever. Arbetet har hittills resulterat i två rapporter som finns publicerade under fliken "Dokument" och under höstterminen beräknas rapport nummer tre vara färdig. 

Sidan kommer att uppdateras med undervisningsmaterial, självvärderingar och länkar till användbara hemsidor samt med de rapporter och resultat som tas fram så att både personal och vårdnadshavare kan ta del av det systematiska jämställdhetsarbetet. Här kommer också att finnas information om vad vi arbetar med just nu gällande jämställdhet, genus och normkritik.

Vi har under fliken "Länkar" hänvisat till två webbkurser som vi rekommenderar, först Snabbkurs i normkritik framtagen av Friends och Unga Klara, som är en bra introduktion till normkritik i skolan. Målgruppen nämns som skola men vi anser att snabbkursen är lika användbar för förskolans personal. Den andra webbkursen, Normstorm, är längre och omfattar ett tänk som sträcker sig in i kommuner eller företag och exempelvis deras rekrytering. Umeå regionen står för framtagandet av kursen. Det man bör tänka på med webbkursen Normstorm är att sedan den skapades har det tillkommit två politiska jämställdhetsmål, jämlik hälsa och jämlik utbildning. Det är inte heller längre brukligt att använda ordet handikapp utan istället säger vi funktionsnedsättning.    

Vad gör vi under läsåret 2017/2018?

För tillfället besöker vi samtliga förskolor och skolor inom kommunen för att lära känna verksamheterna och personalen samt att kunna erbjuda stöd gällande jämställdhetsarbetet. I oktober kommer Mia Heikkilä till Askersunds kommun för att föreläsa för förskolepersonalen om jämställdhet i förskolan. I november månad kommer förvaltningen att hålla en föreläsning för förskolans personal om normkritik. Dessutom arbetar vi på vår tredje rapport som kommer att analysera elevfrånvaro, mående och kränkande behandling med fokus på könsuppdelad statistik. Parallellt med detta läser Elin kurserna Bilderboken och barnromanen och Heteronormativitet i skolan samt en masterutbildning i Rätt, Genus och Samhälle vid Umeå universitet.

Vi kommer även att följa SKL:s webbinarier Fördel flicka – om pojkars jämställdhet och normer i skolan som webbsänds från SKLs hemsida 18 oktober 8.00-9.00 och Normer som dödar - seminarium om mäns psykiska ohälsa som webbsänds 30 oktober 2017, kl. 8:00-9:00.

Under hösten kommer vi också att bedriva omvärldsbevakning gällande genus, jämställdhet och normkritik via olika träffar och konferenser. Vi kommer att finnas på plats på Conventum för att ta del av Skolverkets föreläsning om identitet, sexualitet och jämställdhet för personal som möter nyanlända elever. Vi kommer även att besöka Länsstyrelsens konferens Maskulinitet i förändring och den länsgemensamma konferensen Hur är läget? samt finnas på plats på folkhälsokonferensen Gör MER - för ökad jämställdhet och jämlik hälsa i Karlskoga. Slutligen kommer vi att besöka konferensen Jämställdhet - för en framgångsrik idrotts- och samhällsutveckling som är ett samarbete mellan bland annat Region Örebro Län och Örebro Läns Idrottsförbund.

Vi kommer under läsåret att besöka kommunens samtliga förskolor och skolor för att presentera vårt arbete och uppdrag samt få en inblick i deras arbete. Vi har hittills fått många goda exempel på hur ett jämställdhetsarbete pågår i kommunen och hur likabehandling aktivt arbetas med.  

Dessutom kommer vi att undersöka huruvida elever anser att vissa ämnen passar bättre för flickor eller bättre för pojkar. Detta gör vi genom en enkät till samtliga kommunens elever som går i årskurs 3.

Vi har utöver detta besökt Sjöängsskolans klass 9B som under höstterminen arbetar med normkritisk reklam under sina bildlektioner. Vi träffade klassen och bildlärare Anita Lindahl-Rosenlind som under ett par år har utmanat elever att producera normkritisk reklam.

Vi har fotograferat några av verken under det spännande arbetets gång! Här ser ni bland annat magtröjor för män och smink för män. Eleverna arbetade även med reklamprojekt så som EPA-traktorer för tjejer, handväskor för män eller korsetter för män för att utmana könsnormer och stereotypa förväntningar i reklam. 

Magtröjor för män

Sidansvarig: Elin Weiss |

Uppdaterad: 2017-11-08