Bedömning och betyg

Bedömning

Läraren ska följa och bedöma elevernas kunskapsutveckling på ett medvetet och pedagogiskt sätt. Bedömningarna hänger samman med undervisningen och ska kartlägga och värdera elevernas kunskaper, återkoppla för lärande, synliggöra praktiska kunskaper och utvärdera undervisningen.

Elevernas kunskaper bedöms utifrån nationella kunskapskrav. Det finns kunskapskrav för alla skolans ämnen och kurser. Kunskapskraven beskriver vad som krävs i olika årskurser och på gymnasial nivå för godtagbara kunskaper och för olika betyg.

Ett kollegialt arbete inom och utanför den egna skolan är nödvändigt och värdefullt för att skapa en gemensam förståelse av kurs- och ämnesplanerna med sina kunskapskrav. För att underlätta det här arbetet tar Skolverket fram olika former av stöd som till exempel nationella prov, bedömningsstöd och kommentarmaterial till kunskapskraven. Syftet är att uppnå en likvärdig och rättvis betygssättning.

Betygsskalan A-E

Kunskapskrav för varje ämne och kurs

Det finns kunskapskrav för alla ämnen i grundskolan och alla kurser i gymnasieskolan. Kunskapskraven beskriver vad som krävs för godtagbara kunskaper och för olika betyg. Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne, på grund av att eleven varit frånvarande, ska betyg inte sättas i ämnet. Detta markeras med ett streck (-) i betygskatalogen. Betyget F och streck ska inte användas i grundsärskolan, gymnasiesärskolan eller särvux.

Om eleven riskerar att inte uppnå det lägsta godkända betyget, E, är skolan skyldig att utreda om eleven är i behov av särskilt stöd.

Kunskapskrav för betygsstegen A, C och E

Nationellt fastställda kunskapskrav finns för godtagbara kunskaper för årskurs 3. I de årskurser och kurser där betyg sätts finns kunskapskrav för betygen A, C och E. Betyget D ska sättas då eleven nått kunskapskravet för E i sin helhet och till övervägande del kunskapskravet för C. Betyget B ska sättas då eleven nått kunskapskravet för C i sin helhet och till övervägande del kunskapskravet för A.

Betygsstegen B och D

Betygsstegen B och D grundar sig alltså på vad som står i kunskapskravet för betyget under och över. Underlaget för betygen B och D kan se olika ut för olika elever. En elev uppfyller vissa delar av kunskapskravet för det överliggande betyget medan en annan elev uppfyller andra delar. Båda eleverna kan dock bedömas uppfylla det överliggande betyget till övervägande del. Eftersom ”till övervägande del” är en bedömning som kan se olika ut från elev till elev kan dessa kunskapskrav inte preciseras vare sig på nationell eller på lokal nivå.

Bedömning av ”till övervägande del”

Vid bedömningen av ”till övervägande del” gör läraren en helhetsbedömning av de kunskaper eleven visar jämfört med överliggande kunskapskrav. I jämförelsen identifierar läraren vilka delar av kunskapskraven som eleven uppfyller och bedömer med stöd i kursplanens syfte och centrala innehåll om elevens kunskaper sammantaget uppfyller kravet på ”till övervägande del”.

Värdeorden

I kunskapskraven används ett antal värdeord som återfinns i flera ämnen. Ord får till stor del sin betydelse i de sammanhang de används och det är därför inte möjligt att göra generella definitioner. Skolverket har tagit fram kommentarmaterial till kunskapskraven i grundskolans ämnen. Dessa ger en bredare och djupare förståelse för hur kunskapskraven är konstruerade. De utgår från verksamma lärares bedömningar av autentiska elevexempel och beskriver hur lärare kan gå till väga för att identifiera bedömningsaspekter utifrån värdeorden.

Sidansvarig: Jenny Stenmark |

Uppdaterad: 2017-06-19