Lagtext och styrdokument

Förskolan, skolan och fritidshemmet ska se till att alla barn och elever får en jämställd och likvärdig utbildning där alla är lika mycket värda. Skolverket (2018) skriver att: "Förskolan och skolan ska se till att alla barn och elever, oavsett könstillhörighet, får utveckla sina förmågor och sina intressen. Alla barn och elever, både flickor och pojkar, har också rätt till en utbildning fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling".

Jämställdhet i styrdokument och lagtext

I förskolans läroplan, Lpfö 18, står det: "Förskolan ska aktivt och medvetet främja alla barns lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Förskolan har ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar barnens utveckling, val och lärande. Hur förskolan organiserar utbildningen, hur barnen blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på barnen bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska därför organisera utbildningen så att barnen möta, leker och lär tillsammans, samt prövar och utvecklar sina förmågor och intressen, med samma möjligheter och på lika villkor, oberoende av könstillhörighet”.

I läroplanen för grundskolan, Lgr 11, står det att: "Skolan ska aktivt och medvetet främja elevernas lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Skolan har också ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Hur skolan organiserar utbildningen, hur eleverna blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan ska därför organisera utbildningen så att eleverna möts och arbetar tillsammans, samt prövar och utvecklar sin förmåga och sina intressen, med samma möjligheter och på lika villkor oberoende av könstillhörighet".

Regeringens nationella jämställdhetsmål innehåller 6 delmål. Ett av dessa behandlar utbildning och uttrycks följande: "Jämställd utbildning: Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling". Könsstereotypa normer kan stå i vägen för barns och elevers möjligheter och vara begränsande. Därför är ett normkritiskt arbetssätt viktigt i våra verksamheter.

Jämställdhetsarbetet ska ske medvetet och systematiskt

Skolverket lyfter att arbetet med jämställdhet i skolan ska ske systematiskt genom frågeställningar så som: "Hur gör vi skillnad på pojkar och flickor? I vardagen i undervisningen och i verksamheten?" samt "Hur kan eventuella skillnader förstås?".

Skolverket har också utifrån tillgänglig forskning låtit en extern aktör kartlägga vilka utmaningar som finns i skolväsendet (2015). Forskning har funnit följande:

  • Skillnader i skolresultat mellan pojkar som grupp och flickor som grupp
  • Sämre psykosocial hälsa hos flickor
  • Stereotypt innehåll i läromedels fakta och bilder
  • Flickor och pojkar gör könsstereotypa studie- och yrkesval
  • Sex- och samlevnadsundervisningen präglas ofta av ett heteronormativt perspektiv
  • Antipluggkultur och maskulinitetsnormer hänger ihop och påverkar elevers hälsa och studieresultat
  • Sexuella trakasserier och kränkningar är vanligt förekommande och ofta riktade mot flickor

Också Sveriges kommuner och landsting (SKL, 2017) vittnar om hur viktigt jämställdhetsarbetet är och planerar eller lyfter följande insatser:

  • Att främja ett normkritiskt arbete på skolor för att skapa tryggare skolmiljö och höja pojkars (och flickors) skolresultat
  • Att stödja en studie- och yrkesvägledning som utmanar föreställningar om vilka utbildningar och yrken som killar och tjejer ska välja
  • Att arbeta våldsförebyggande i förskolan och skolan

Sidansvarig: Elin Weiss |

Uppdaterad: 2019-07-23