Dricksvatten

Det obehandlade vattnet kallas råvatten. Råvatten kan vara antingen ytvatten eller grundvatten. Ett ytvatten tar man från en sjö, i vårt fall Vättern. Grundvatten är ett vatten man tar upp ur marken och det gör vi i Åsbro, Mariedamm och Zinkgruvan.

De flesta i Askersunds kommun får sitt dricksvatten från Vättern via Harge vattenverk. Efter rening pumpas vattnet vidare till Olshammar, Hammar, Askersund, Åmmeberg, Rönneshytta, Lerbäck, Skyllberg, Kårberg och Snavlunda.

När vattnet kommer in i Harge vattenverk tillsätts kolsyra och lut för att få ett stabilt vatten som inte fräter på ledningarna eller fäller ut kalk. Vattnet belyses sedan med ultraviolett ljus för desinfektion. Vattnet virvlar förbi den ultravioletta lampan som liknar ett vanligt lysrör men producerar samma ultravioletta ljus som vanligt solsken, bara mycket starkare. Det ultravioletta ljuset bryter ner mikroorganismernas DNA eller RNA, vilket gör att de inte kan föröka sig och därmed inte heller orsaka sjukdomar eller annan skada.

Efter det ultravioletta ljuset filtreras vattnet genom sandfilter för att ta bort eventuella partiklar som finns i vattnet. När vattnet runnit igenom filtren tillsätter man klor, även detta för att förhindra att mikroorganismer förökar sig. Vattnet hamnar därefter i en lågreservoar. Före distribution passeras ytterligare ett ultraviolett ljus innan det pumpas ut på ledningsnätet. Ledningsnätet består, förutom rörledningar, av flera tryckstegringsstationer där vattnet passerar genom ytterligare ultraviolett ljus. På alla tryckstegringar finns möjlighet till klorering vid behov.

Vi använder cirka 140 liter per person och dygn till att duscha, spola på toaletten, diska, tvätta, laga mat och vattna växter både inne och ute i trädgården. På ett år blir det 51 100 liter.

Vi har i dagsläget inga problem med vattenförsörjningen i vår kommun. Det beror dels på närheten till Vättern, vilken levererar ett bra råvatten med minimal behandling på vattenverket, dels på att vi har två stora isälvsavlagringar som går som stråk genom vår kommun och som förser Åsbro, Zinkgruvan och Mariedamm med grundvatten. Även om tillgången på vatten är god i vår kommun är det ändå bra att vara sparsam med vattnet och tänka till lite på hur vi använder det.

Vi har alla märkt av klimatförändringarna som vi nu lever med och en av de tydligaste förändringarna är att nederbördsmönstret ändrats. Våra vattendepåer har normalt sett fyllts på under höst och tidig vinter samt vid långsam snösmältning på våren. Denna balans är nu rubbad och sker inte längre med samma regelbundenhet som tidigare och vi får allt oftare stora mängder nederbörd under kort tid. Vid häftiga regn hinner inte marken suga upp så stora mängder (vilket behövs för nybildande av grundvatten) utan vattnet rinner ut i diken och vidare ner i närmaste bäck/sjö. De höga flödena drar med jord, mull och lera/sand ut i sjön vilket ger ett brunt humusrikt vatten. Detta måste renas innan det kan användas som dricksvatten vilket i sin tur ökar kostnaderna i våra vattenverk.

De senaste åren har vi också sett en tydlig minskning av nederbörd i vårt område, vissa år en halvering av normalmängden, vilket leder till låga nivåer i våra grundvattenmagasin. För att vattnet ska vara en hållbar resurs även i framtiden behövs balans på nederbörd – förbrukning. Det finns därför all anledning att vara sparsam med vattnet!

Vatten kostar och även om råvatten kan tyckas vara en billig råvara (då hela sjön är full!), så är det alla beståndsdelar som måste till innan man får sitt dricksvatten i kran som kostar och det man egentligen betalar för. I verksamheten ingår vattenverk, ledningsnät, avloppsreningsverk samt drift och underhåll av hela verksamheten vilket säkerställer att vi även fortsättningsvis kan få rent vatten i kranen!

För att säkerställa att dricksvattnet kan levereras även vid elavbrott har Askersunds kommun 4 vattenverk med fast installerade elverk, samt ett mobilt reservelverk. Med dessa kan vi ansvara för att abonnenterna i tätorterna har vatten även vid längre elavbrott. Dricksvatten kan även tillfälligt köras ut i tankar vid behov.

Vattnets hårdhetsgrad mäts i tyska grader vilket skrivs i °dH. Vattnet brukar sägas vara hårt vid 10°dH eller över, och mjukt om det är under 5°dH.

Som dricksvatten saknar det här betydelse men ett hårt vatten ger vid uppvärmning mera kalkavlagringar i hushållsmaskiner. Med ett mjukare vatten behöver man inte använda lika mycket disk- och tvättmedel men om det är alltför mjukt kan det till exempel bli rostangrepp i ledningarna, som vi nämnde tidigare.

Vattnets hårdhet vid kommunens vattenverk

När du tvättar kan det vara bra att känna till vattnets hårdhet (tyska grader / ºdH). Nedan ser du vilken hårthet vattnet från ”ditt” vattenverk har, så att du kan dosera rätt mängd tvättmedel.

• Harge 2,7
• Åsbro 5-6
• Zinkgruvan 3,5
• Mariedamm 6

Vattnets kvalitet beror på hur marken och omgivningen är beskaffad. Vattnet innehåller i sig naturligt en mängd ämnen som ger god smak. Men det innehåller också en del ämnen som vi inte vill ha för höga halter av, exempelvis klor och koppar. Vissa människor är känsligare än andra och mer beroende av vattnets kvalitet. Små barn har inte vuxnas immunitet mot sjukdomar. Äldre och sjuka människor kan vara mer känsliga, liksom personer med allergier.

Klor

I stora delar av världen är friskt vatten ingen självklarhet. Det livgivande vattnet är ofta förorenat och epidemier uppstår lätt. Så har vi haft det här också.

Ungefär hälften av Sveriges dricksvatten är grundvatten, och det är oftast så bra att ingen rening behövs. Där grundvattnet inte räcker till används istället vatten från våra sjöar och vattendrag.

Detta vatten behandlas i vattenverket så att det blir tjänligt som dricksvatten. För att inga farliga bakterier ska tillkomma i vattnet, brukar man klorera dricksvattnet innan det pumpas ut till hushållen.

Metaller i dricksvattnet

Om vatten får stå stilla en tid i koppar ledningar kan man få förhöjda halter av koppar i dricksvattnet. Man kan se blågröna missfärgningar på badrums porslinet och vattnet får en besk eller kärv smak. Det finns ett misstänkt samband mellan höga koppar halter och diarréer hos spädbarn. Var därför noga med att låta vattnet rinna ett tag innan du använder det.

Inträffar ovanstående problem beror det med all sannolikhet på att det finns kopparledningar i fastigheten.

Man ska aldrig använda varmvatten eller vatten som stått länge i ledningarna till mat eller dryck, särskilt inte för att bereda välling eller modersmjölksersättning. Varmvatten kan bland annat innehålla mer koppar än kallvatten. Det kan vara värt att notera att det bara är kallvatten som klassas som livsmedel.

Tungmetaller, exempelvis kadmium, bly och kvicksilver förekommer som miljöföroreningar men ytterst sällan i vårt kommunala dricksvatten. Oftast är halterna så låga att de inte går att mäta.

Järn och mangan är två andra metaller som kan finnas i vattnet. De kommer från marken där vattnet tas eller från rostangripna ledningar. Dessa ämnen fälls ut om vattnet får stå för länge. Då blir vattnet brunt och om man tvättar kläder i det kan de bli fläckiga. Det är inte farligt med järn eller mangan men man ska inte behöva dricka missfärgat vatten. Kontakta kommunen om vattnet är missfärgat även efter en rejäl genomspolning.

Fluor

Fluorid, som i dagligt tal kallas fluor, är ett ämne som finns naturligt i marken. En liten mängd fluorid i dricksvattnet anses vara bra för tänderna, eftersom det motverkar karies. För mycket kan där emot ge fläckar på emaljen.

Mikroorganismer

Överallt i miljön finns mikroorganismer, även i vårt dricksvatten. Vanligast är bakterier och mikrosvampar. Miljön i vattenledningarna är kall och näringsfattig och det innebär att de flesta mikroorganismer som är farliga för människan sällan trivs och tillväxer i ledningsnäten. De epidemier som orsakats av dricksvatten under senare år, har oftast berott på att avloppsvatten eller annat förorenat vatten har trängt in i dricks vattennätet genom olyckshändelse.

Varmvattensystem bör hålla hög temperatur för att förebygga risk för tillväxt av legionellabakterier, minst 50 grader vid varje tappställe.

Nitrat

Det finns enskilda brunnar med mycket hög nitrathalt i vattnet och det kan bero på att brunnen ligger nära gödslad jordbruksmark. Barn är extra känsliga. Använd därför inte vatten med hög nitrathalt till beredning av modersmjölksersättning och välling till barn under ett års ålder. I kommunalt kranvatten är nitrathalterna alltid godkända.

Hårdhet och pH

Man säger att vattnet är hårt när det innehåller mycket kalcium och magnesium.

På tvättmedelspaketen står ofta att man måste ta mer tvättmedel om man har hårt vatten. Det beror på att tvättmedlet löddrar sämre ju hårdare vattnet är.

Att vattnet är hårt, kan man se på att det bildas avlagringar i till exempel kaffebryggare och kastruller. Man kan också få kalkfläckar i tvättställ och badkar.

I mjukt vatten behöver man inte använda så mycket tvätt medel, vilket är bättre för miljön. här ovanför på sidan kan du se hårdheten i det kommunala vattnet på olika ställen i kommunen.

Ett vatten med alltför lågt pH, alltså ett surt vatten, kan ge korrosionsangrepp på kopparledningar och därmed ett kopparhaltigt dricksvatten.

Det kan ibland inträffa att vattnet är brunt och/eller grumligt. Avlagringar kan lossna från ledningarna när vattenhastigheten ändras, till exempel vid vattenavstängning och underhållsspolning av ledningsnät. Vattnet är inte farligt att dricka, men kontakta VA-avdelningen om det fortfarande är grumligt efter en rejäl renspolning.